solens sista strålar...
... Heter det svenskaminne som jag redigerade om igårkväll. Jag började såklart gråta eftersom att den texten handlade om Jonathan... Jag saknar honom så mycket...
-
Händelselös dag idag. Ska försöka få alla stjärnor på Super Mario 64. Få se hur det går...
-
Det är som att allt liv är borta ur mig. Det enda jag kan tänka på är du. Ditt leende. Dina läppar. Dina ord när du viskar dem i mitt öra och hur det alltid fick mig att rysa av glädje.
Förlåt mig för allt... För att jag var en sån jävla idiot. Skriver det till och med på bloggen. Skiter i om alla ser. För jag är så ledsen för att jag gjorde som jag gjorde. Jag vill inget annat än att kämpa för dig. För att få oss igen.
Visst, alla säger att det finns miljoner som du. Men för mig finns det bara du. Den enda som jag älskar... och jag ber dig fortfarande. Kan inte sluta gråta. 24 timmar. Snälla tänk över det...
Du visste mitt temprament. Du visste att jag inte såg. Men jag öppnade ögonen. En dag för sent. Vill ha den dagen tillbaka. Så att jag kan göra allt rätt igen...
Jag älskar dig.
-
Förlåt.
Kommentarer
Trackback
