Yao. Äntligen är jag hemma. Kan ju säga att två timmar på ens lokala sjukhus inte är mycket att be för. Folk som hostar, en kille med en blåtira stor som ett jävla bowlingklot och småbarn som springer runt och skriker. Underbart. Men jag fick till slut min medicin, ska gå på antibiotikakur i fem dagar nu. Vilket ledde till att jag måste stanna hemma ikväll. När jag blivit bjuden på klassfest, filmkväll och middag i stan. Kan livet bli bättre? Ja. 


Men nästa helg blir episk! Antingen ska jag iväg på Laserdome, en kille på IB som fyller år! Asnajs, få gå runt och skjuta folk <3 Ska även träffa Alle, superlängeseeeen!

Sen fyller min farbror år på söndagen. Vilket förhoppningsvis leder till det bästa som finns. Nämnligen en Ajíaco kväll!! Denna maträtt är typ Colombias nationalrätt, en sorts gryta med potatis, kyckling, kapris, stark kryddblandning, avocado och en MASSA gräddfil (allt förrutom potatisen finns i skålar vid sidan om som man lägger i sin skål)!! Det är verkligen helt otroligt, och med tanke på att vi bara äter det en gång om året så blir det ännu godare! Man bokstavligt talat dör efter sin tredje portion. Erfaren av detta. 

Nu ska jag komma på något roligt att göra. Vi får väl se hur bra det går. Hoppas alla ni som bjöd mig ikväll får en bra kväll trots att jag inte kan komma. Fuck my life hard. Peace out.