From inside and out.
Gah, extremt sentimental ikväll.
-
Det finns den här personen som jag saknar.
Som jag just nu, i denna stund, skulle göra vad som helst för att få se.
Ens för att få höra.
Jag vet inte om personen läser det jag skriver, eller ens bryr sig.
Men om. Då ser personen, i stunden av att läsa det här, rakt in i mitt hjärta.
-
Hoppas inte personen tar det här som ännu ett av mina patetiska försök. För det är det inte.
Jag har slutat försöka.
Jag vill bara ha kvar dig i mitt liv.
Vill bara säga som det är.
Bara säga mina känslor.
-Finns så mycket jag vill säga.
Så mycket jag vill visa.
Så mycket jag saknar.
Så mycket jag älskar.
-
Den här veckan har varit ett helvete. Några av er vet vad jag menar.
Bara en dag kvar.
Jag lyckades faktiskt.
Trots att jag gång på gång tittade på namnet i kontaktlistan och nästan förlorade greppet.
Lyckades.
För dig.
Igen.
-
Du är fortfarande det mest värdefulla jag har.
Glöm aldrig det.
Jag påminner dig gärna om och om igen.
-
Du.
Är.
Min.
Min.
Hjälte.
-
Fråga mig imorgon. Fråga mig om en månad. Fråga mig om 10 år.
Svaret kommer alltid bli det samma.
Jag. Älskar. Dig.
-
Det här är mitt allt. Mina känslor. Mina tankar som är hos mig alla dagar. Från mitt hjärta, ut genom min kropp, till varenda cell i min hud. Det rinner i mitt blod som hettas. Det är i varenda sak jag gör.
-
Jag låter smörig, visst. Men det här är min blogg. Mitt ställe att skriva mina tankar. Idag är de om Den personen. Det är de i och för sig alltid, men jag klarar inte av att hålla det inne längre. Det har gått för lång tid.
-
Idag.
Imorgon.
För alltid.
-
Så mycket jag vill säga...
Så mycket jag vill göra...
Så mycket jag vill visa...
Glöm aldrig mina ord...
Jag älskar dig.
Kommentarer
Trackback
