sentimentalt inlägg
just nu vill jag bara försvinna.
Så mycket sagt, så många tårar. Tårar som fortfarande faller nerför mina kinder.
-
Mitt liv, katastrofen.
Jag är verkligen The Queen of Calamity, förstörelse drottningen.
Mitt liv kunde ha sett annorlunda ut. Det är i alla steg man tar, vägarna man väljer att gå.
Jag valde en väg som ledde mig till destruktion pågrund av personen jag var. Personen jag jobbat för till idag dör istället.
-
Jag hade en underbar dag idag. Verkligen. Har inte mått sådär bra på så jävla länge nu. Ville bara aldrig att det skulle ta slut. Men alla sagor har slut, så även min. Men för mig var det så värt det. Ångrar inte en sekund av det. För nöjd för att kunna må dåligt över det.
Men det är eftereffekten som... Vad ska man säga, drar mig till botten. Mina föräldrar märker, min syster, mina vänner, och Han.
Borde egentligen inkludera Han i vänner, men helvete, han vet att han betyder mer än en vanlig vän. Han är fortfarande mitt största stöd.
Hör du det Jonathan? Jag är glad att vi hamnade tillbaka i vänskap och att jag inte blev en av alla skuggor i ditt liv. Överlycklig om man så kan säga. Sa inte det förut, men helvete vad glad jag är över det...Tårarna var ivägen då, men jag pratar bättre i text känner jag. Behöver dig mer än någonsin nu.
-
Bekräftelse.
Det är det jag vill ha. Det jag behöver.
Kommentarer
Trackback
